Björsgårdens historia

Jonas och Karin fick 9 barn, eller som Jonas föredrog att säga: "tre å halvt dussin". Mårten, den äldste, blev måg i Bergmans i Kramsta och Jon, son nr. två, blev näste bonde i Björs. Dottern Margta blev mamma till skriftställaren Jon Jonsson-Hanzen, som i boken "Järvsöfolket" berättar om kyrkvärdsgården Björs i Stene, då han som yngling tillbringade en vinter där på 1880-talet hos sin mormor och morfar. Morbrodern Jonas Jonsson (1840-1929) och hustrun Margta Andersdotter (1845-1925) från Skömmars i Uvås hade då tagit över Björs.

Även denne Jonas blev kyrkvärd. De fick tre barn, Karin (1873-1959), Margit (1880-1952) och Jonas (1883-1970).

Under senare delen av 1800-talet blev skogen värdefull och storavverkningar pågick i skogarna, vilket ledde till många hugg- och skärskador mm. Läkaren Johan Fredrik Öhrn var då verksam här i Järvsö åren 1869-97 med ett stort upptagningsområde som förutom Järvsö, Ljusdal och Färila även innefattade Los, Ramsjö och Arbrå. Han hade både mottagning och bostad i östra byggningen på Stene gård, och hyrde dessutom in sig nere i Björs mellankammare, där han bl.a. utförde amputationer.
Karin, äldsta dottern på gården fick hjälpa till att ta hand om patienterna.

1900-tal

Yngsta dottern Margit gifte sig med Lars Larsson, snickare från Kåra och de tog över Björs. De fick tre barn Jonas (1903-1983), Lasse (1908-1984) och Marta (1912-2010).

Under deras tid revs gamla stallen och fäxet och ersattes av en tre-vånings byggnad, som stod klar till julen 1911, och bestod av fäx, stall och grishus längst ner och höskulle och bostad ovanpå. 1928 fick Björs arrendet på jorden i Prästarv, som ägdes och fortfarande ägs av kyrkan. Då kunde man ha korna där på somrarna. Hilma Mårtensson, Kåsjö, stökade där i många år.
1930 gifte sig Jonas med Karin Persson (1904-1974) och de tog över gården och fick sex pojkar; Jonas, Lasse, Pelle, 0lle, Erik och Anders.

Ett stort intresse för Björs-Jonas och brodern Kåra-Lars (som blev bonde i Kåra) var hästar. Nordsvenskar skulle det vara. Ett viktigt inslag varje vår var att resa till Wången i Jämtland på hingstpremiering. 

1946 renoverades den gamla timmerbyggnaden från 1805. Det gjordes en halv källarvåning med pannrum och centralvärme, samt en liten toalett. Gammelfarmor Margit varnade för att ha långgardiner för fönstren, för hon trodde att de skulle ta eld.
Samma är tog man sig efternamnet Björs, på inrådan av kyrkoherde Josefsson, eftersom man hette Larsson både i Kristofers. Kåra och Björs.

Björs-Karin fick ledgängsreumatism och sommaren 1950 vistades hon på kuranstalt i Nynäshamn. När hon åkte hemifrån var hon inlindad i fetvadd från topp till tå. Erik, 9 år skrev brev till sin mamma.

"Tack ska du ha för brevet. Igår var det eldsvåda i Prästarv. Jag trode att det var fexet men det var bara vedbon som bran. Och Öder kom och ringde efte brankårn. Och var dag leker jag med Leif och Britt och Anders. Leif och Britt heter dom som bor i köket. Och Anders (4 år) suger på alla fingrarna sa han växer neråt som en korumpa. Och den 10 juli börjar simkursen. Och jag skrev brevet själv."

1966 startades Järvsöklackens sambetesförening med bidrag av lantbruksnämnden. Det var fem bönder på "lillsia" som på somrarna hade sina kor där, drygt 100 ibland, och anställt folk och det pågick i nästan 35 ar. Det var som en modern fäbodvall, men betydligt mer rationell, då man mjölkade 5 kor samtidigt.

1970 tog yngste sonen Anders över gården. Han gifte sig med Gunilla Persson från Undersvik. De fick fyra barn, Jon, Ida. Brita och Mårten.
1978 byggdes ett nytt fäx för 24 kor. Från 1984 drivs jorden ekologiskt och 14 år senare fick man börja leverera KRAV-mjölk till mejeriet.

2000-tal

2007 var det dags för nästa generation bönder. Jon född 1971 tog över och gifte sig med Anna Lodin från Sidskogen. De har tre barn. Jonas. Arvid och Elin. De slutade med mjölkkorna efter några är och har nu KRAV-produktion av nötkött, lamm, potatis och egen hemsida (bjors.nu)

Text av Gunilla Björs